24 risultati
Ordina per:
Rilevanza
Rilevanza
Anno di pubblicazione ascendente
Anno di pubblicazione discendente
Titolo A - Z
Titolo Z - A
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1995)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 17. 1993
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355148/355148_28_object_5276433.png
Pagina 28 di 212
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 260 S. : Ill., graph. Darst., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Arbeitsbericht 8 zum Ald I / Roland Bauer ; Hans Goebl ; Edgar Haimerl, 1995</br> Dal Ri, Lorenzo: Nuovi indizi di popolamento preistorico in Val Badia / Lorenzo Dal Ri ; Umberto Tecchiati, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ dialektale Gliederung Ladiniens aus der Sicht der Ladiner : eine Pilotstudie zum Problem der geolinguistischen "Mental Maps" / Hans Goebl, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ Ladiner und das Ladinische auf österreichischen Karten des späten 19. und frühen 20. Jahrhunderts / Hans Goebl, 1995</br> Gsell, Otto: Beiträge und Materialien zur Etymologie des Dolomitenladinischen (Nachträge) / Otto Gsell. - 1995<br /> Perathoner Bergmeister, Elfriede: ¬La¬ ferata de Gherdëina / Elfriede Perathoner, 1995</br> Toth, Alfred: Phonematik der Mundart von La Plié da Fodom (Pieve di Livinallongo, Buchenstein) / Alfred Toth, 1995</br> Verra, Roland: ¬L'¬ approccio "ladino" a una didattica linguistica integrata / Roland Verra, 1995
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/17(1993)
ID interno: 355148
piu a bonmarcia. 33) Te n scrit al Ministèr dia ferates ti dajova 1 Cumité d’azion Pruca-Ciastel-Urtijèi, che se ova entant furma, dassénn péis a si pretenjion: “Davia che, sce chèsta linia ne uniss nia a se 1 dé, pona unirai zénzauter costruì te curt témp la ferata de Gherdéina da Tluses ite. L ie bele uni envia via la trasseda tl detail de chesta y la rica valeda de Gherdéina, a una cun Tluses, ä bele metu adum entéur un n milion de crones te azions fundières”. 34) Per jf a pén cun 1 proiet

dia ferata de Gherdéina messova sén Pruca y Ciastel abiné adum almanco tan na gran soma te azions fundières. N se purvova cun piesc y cun mans acioche la sotscrizion di’azions che jiva de bujén garatéss al piu prése. Enee i Bulsanins fova unic animei ala sotscrizion, do che 1 proiet dia ferata de mesa-mont fova uni stlut óra sciche varianta puscibla. Da calculazions piu avisa fòvel ziam resulta che la ferata de mesa-mont che passa paralelaménter ala ferata a sud, fova bén piu bela da n pont

d’ududa dia cuntreda, ma foss stata truep piu péigra. La scumenciadiva dia sotscrizion dl’azions ova pia Ciastel y bele de messel di 1910 pudova la chemuns plutosc pueres de Ciastel y de Séuc mustré su la bela soma de 204.000 crones. 35) La spéises dia trasseda fova preventivedes sun 3,8 milions de crones, la lunghéza fova de 20,5 km. 36) Ensci fòvel uni arjont avisa chél che n ova cun 1 proiet de Tluses: sciche proiet de cuncurénza tlecòvel a puntin. Ma eie se n dijova pa chéi de Urtijéi de chésc

proiet nuef? Scebén che 1 pont d’aviéda ulu da Urtijéi fova mé aprésciapuech 4 km piu a nord de Pruca, se ova Urtijéi metü contra la realisazion dia varianta a sud. I arguménc che univa trac dant al proiet de Pruca fova tleres defin: Tespurtazion dia chiena fova urienteda a nord, y n ne pudova nia s’aspité che i Gherdéines èss azeta la deviéda tres Pinéi enchin a Pruca. Emplü restova 1 trat do Pinéi ju feter for tla dumbrfa y d’inviém fòvel nevèt prò. 37) N messova arjonjer n cumpromis azetabl sce

n ulova purté a fin 1 proiet te témps nia massa Ione, davfa che 1 Stat y la Provinzia finanziova 1 proiet mé a cundizion che n ruvéss a na union sun la direzion dia trasseda. L’autèur di articul “Eine objektive Beleuchtung der Grödner Bahnfrage” (= Na ilustrazion obietiva dia cuestion dia ferata de Gherdéina) se enmaginea drét scémpia la realisazion de n cunliamént dia ferata: “N dé se dé la man y scirmé duc i scioldi te un n poz, pona an pa belau mez 1 capitai de costruzion da na pert y 1 rest

1
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1995)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 17. 1993
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355148/355148_30_object_5276435.png
Pagina 30 di 212
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 260 S. : Ill., graph. Darst., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Arbeitsbericht 8 zum Ald I / Roland Bauer ; Hans Goebl ; Edgar Haimerl, 1995</br> Dal Ri, Lorenzo: Nuovi indizi di popolamento preistorico in Val Badia / Lorenzo Dal Ri ; Umberto Tecchiati, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ dialektale Gliederung Ladiniens aus der Sicht der Ladiner : eine Pilotstudie zum Problem der geolinguistischen "Mental Maps" / Hans Goebl, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ Ladiner und das Ladinische auf österreichischen Karten des späten 19. und frühen 20. Jahrhunderts / Hans Goebl, 1995</br> Gsell, Otto: Beiträge und Materialien zur Etymologie des Dolomitenladinischen (Nachträge) / Otto Gsell. - 1995<br /> Perathoner Bergmeister, Elfriede: ¬La¬ ferata de Gherdëina / Elfriede Perathoner, 1995</br> Toth, Alfred: Phonematik der Mundart von La Plié da Fodom (Pieve di Livinallongo, Buchenstein) / Alfred Toth, 1995</br> Verra, Roland: ¬L'¬ approccio "ladino" a una didattica linguistica integrata / Roland Verra, 1995
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/17(1993)
ID interno: 355148
Michiel. Da San Michiel demez mustrova sü la direzion dia trasseda na mudazion: empede fumé su per Pinei, aut 1442 metri, fumova la ferata tres Salames lonch doi km. La se lasciova 1 tunel do éila y arjunjova te 10,7 km dala sortida dl tunel la valeda de Gherdéina tla ujinanza de Puntives. Da ilo inant jiva la ferata sun la trasseda de Tluses. 4 ^ Chésc proiet teniva almanco en pert cont dia ghiranzes dia jént de Gherdéina, davfa che 1 tumova óra chéi che ratova che la trasseda su per Pinéi

foss “per ma”. 45) Sun chésc proiet nuef fòvel um fissa ai 31 de jené dl 1913 a Bulsan na senteda per duc i enteressei. Pra la reunion mustrova i Gherdéines bele de vester zacò anjiniéi a n cumpromis: Franz Demetz da Féur per ejémpl se ova pronunzia per 1 proiet de Ciastel. 46) L prumutéur dia ferata Josef Rifesser alincontra s’empuntova inant cun ustinazion sun la realisazion dia linia d’aderenza de Tluses y purtova dant eie che 1 ti dajova 1 piu da cé: i custiménc preudui di proiet de Ciastel

, l’efiziénza di tòch a stanges dentedes, la rentabelta dia ferata y e.i. L séurastant sezionel udova de bon uedl 1 proiet de Ciastel y refusova la méndes purtedes dänt da Rifesser cun chésta paroles: “Per chi valgun mandli che vén ziplei te Gherdéina, possi pu i scirmé te na cassa y i mené sèura Ciastel, unfat sce la linia jiss per Pruca, de chésc ne n’an nia dréde tem cont”. 47) Rifesser ova mo purvä n ultim iéde de ruvé a n cunliamént diret dia ferata cun chèla a sud: èl ova enciariä n cér enjenier March

de mudamènc de minonga a bèn dia linia de Ciastel, che fova mo leprò unic renfurzei da na cumunicazion di cunséi cumenel di 4 de merz dl 1913, che se detlarova “cun resserva” a una cun 1 proiet de cumpromis. 50) La desponibelta al cumpromis di Gherdéines se lascia mé splighé dal fat che na union di enteressei jiva de gran bujèn y davfadechèl ulòven uni tèuc su tl desséni de lege dia ferates locheles che metova a desposizion dia ferates tirolejes 40 milions de crones. 50 La union ie eder unida

a se 1 dé massa tert. L Ministèr dia ferates ova bele téut si dezijion: 1 proiet dia ferata de Gherdéina ne tucova nia da uni téut su tl program de costruzion dia ferates di Guvièm austriach dl ann 1913. 52) I enteressei ala ferata 44) Grödner Bahn: Waidbmck-Kastelruth- St. Ulrich, relazion tecnica, dateda jené 1913, abineda privata de Andreas De lago. 45) Protocol dia revijion dia trasseda, 1912, pi. 7. 46) Rifesser da Persenon al ambolt Franz Martiner, data 4 de fauré 1913, archif cumenel de Urtijèi

2
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1995)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 17. 1993
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355148/355148_27_object_5276432.png
Pagina 27 di 212
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 260 S. : Ill., graph. Darst., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Arbeitsbericht 8 zum Ald I / Roland Bauer ; Hans Goebl ; Edgar Haimerl, 1995</br> Dal Ri, Lorenzo: Nuovi indizi di popolamento preistorico in Val Badia / Lorenzo Dal Ri ; Umberto Tecchiati, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ dialektale Gliederung Ladiniens aus der Sicht der Ladiner : eine Pilotstudie zum Problem der geolinguistischen "Mental Maps" / Hans Goebl, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ Ladiner und das Ladinische auf österreichischen Karten des späten 19. und frühen 20. Jahrhunderts / Hans Goebl, 1995</br> Gsell, Otto: Beiträge und Materialien zur Etymologie des Dolomitenladinischen (Nachträge) / Otto Gsell. - 1995<br /> Perathoner Bergmeister, Elfriede: ¬La¬ ferata de Gherdëina / Elfriede Perathoner, 1995</br> Toth, Alfred: Phonematik der Mundart von La Plié da Fodom (Pieve di Livinallongo, Buchenstein) / Alfred Toth, 1995</br> Verra, Roland: ¬L'¬ approccio "ladino" a una didattica linguistica integrata / Roland Verra, 1995
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/17(1993)
ID interno: 355148
nia enstesc teilt tla man 1 finanziament dl proiet, “do che,” aldo che Rifesser scrij te si brosciura, “1 ie pu scioldi assé tla valeda”. 25) L’assegurazion finanziela dl proiet èss finalménte r pudü meter na fin al cunflit d’enterés per 1 pont d’avieda; na unificazion sun chèsc, che fova la cundizion per giapé na suvenzion, ne foss nia piu jita de bujèn. Ma dant messòven mo se davanié la creta dia persones finanziariamènter piu stersces de Urtijéi. Chèstes pesimova eder sun la rentabelta dia

te na risia de milions”, 27) se cunfermova. La realisazion de n cunliamént dia ferata cun Tluses semiova uni for piu daujin. Che Ciastel se temova ensci da n “endeblimént” de si turism da d’insta y da n spustamént dia sunierfa sezionela a Tluses, iel da entraudéi da si sforc per 1 cumplimént dia ferata de mesa-mont che èss dassu pié via da Blumau. 28) N auter pont sun chél che i enteressei de Ciastel se batova per giapé 1 cunliamént dia ferata fova la trasseda Pruca-Tagusens-Teis-Ciastel-Urtijéi. L univa

enee pensa a n slungiamént dia ferata sun Mont de Sèuc. 29) La revijion dia trasseda dia linia Pruca-Ciastel ie unida fata Tann 1909. Pra chésta se pronunziova chéi de Ciastel bén for mo per la ferata de mesa-mont, “ma sce per gaujes finanzieles o d’autres ne fóssel nia sta mésun realisé chésta”, 30) se detlarovi a una cun la ferata Pruca-Ciastel. Chésc proiet ova enee giapä n gran susténi dai Bulsanins che udova te chèsc n bon proiet de cuncurènza ala ferata da Gherdèina a Tluses, for mé sciche

autemanza ala ferata de mesa- mont, sce chésta ne n’èss nia pudü uni realiseda per motifs tecnics y finanziei. 31) L culauradèur de Riehl, Korger, detlarova eder, en ududa dia gran deficulteies tecniches y finanzieles, la piu gran pesimes contra 1 proiet Pruca-Ciastel. 32) La stampa tudèscia-sudtiroleja da entléuta - mocis la “Bozner Nachrichten” y la “Bozner Zeitung” - nunziova ala menuda di proiec dia ferata de Gherdèina tan pustejei; la majera simpatia univa tlo mustreda per 1 proiet de Pruca sèura

Ciastel, mutiveda dala intlujion di raion dassènn frecuenta de Ciastel y Séuc, dal pont d’avièda piu ideél de Pruca, da si esistènza manaceda y dala compra di terne 25) Rifesser, op. cit., pi. 68. 26) Rifesser a Franz Demetz, data 17 de nuvémber 1911, abineda privata de Andreas Delago. 27) Bozner Nachrichten, 25 d’agost 1910. 28) Bozner Zeitung, 26 de jené 1907. 29) Michael Honeck y Josef Hatzis ala surastanza cumenela de Ciastel, data 2 de fauré 1909, archif cumenel de Ciastel. 30) Protocol dia

3
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1995)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 17. 1993
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355148/355148_31_object_5276436.png
Pagina 31 di 212
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 260 S. : Ill., graph. Darst., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Arbeitsbericht 8 zum Ald I / Roland Bauer ; Hans Goebl ; Edgar Haimerl, 1995</br> Dal Ri, Lorenzo: Nuovi indizi di popolamento preistorico in Val Badia / Lorenzo Dal Ri ; Umberto Tecchiati, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ dialektale Gliederung Ladiniens aus der Sicht der Ladiner : eine Pilotstudie zum Problem der geolinguistischen "Mental Maps" / Hans Goebl, 1995</br> Goebl, Hans: ¬Die¬ Ladiner und das Ladinische auf österreichischen Karten des späten 19. und frühen 20. Jahrhunderts / Hans Goebl, 1995</br> Gsell, Otto: Beiträge und Materialien zur Etymologie des Dolomitenladinischen (Nachträge) / Otto Gsell. - 1995<br /> Perathoner Bergmeister, Elfriede: ¬La¬ ferata de Gherdëina / Elfriede Perathoner, 1995</br> Toth, Alfred: Phonematik der Mundart von La Plié da Fodom (Pieve di Livinallongo, Buchenstein) / Alfred Toth, 1995</br> Verra, Roland: ¬L'¬ approccio "ladino" a una didattica linguistica integrata / Roland Verra, 1995
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/17(1993)
ID interno: 355148
de Gherdèina ne ulova nia mo ti la zeder: rapresentanc univa enciariéi de abiné cä l’amiscion cun ce mésun che mei; delegazions univa mandedes a Viena, 1 univa scrit dumandes. L fova ziam unit a urédla che 1 foss passa ani enchin al proscim desséni de lege dia ferates locheles. L proiet ova eder ino n iède giatä na tlera refudanza, coche 1 demostra n scrit dl rapresentant Kienzl a Franz Demetz, lita entant séurastant di Cumité d’azion Pruca-Ciastel-Urtijéi: “L ie defin impuscibl che la ferata

de Gherdèina ruve mo ite tl dessèni de lege dia ferates locheles”. 53) La cuestion dia ferata ne jiva ensef nia inant. Entant iel rot óra la Prima Vièra Mundiela. L’ann 1915 detlarea la Talia vièra al’Austria. La Talia ä scumenciä si ataca te n mumènt te chèl che 1 Tirol ova duta si trupes al front ost. I scizeri ie unic mubilisei sciche ultima resserva y mandei al front. L trasport y 1 refumimènt dia trupes fova drèt rie, davfa che la stredes y i mésuns de cumunicazion ne tlecova nia. Sciche ejèmpl pòssen

detaliä che - pervia dia gran prèscia (tl tèmp de trèi mènse messòven stili jii la costruzion) 55) - ä dessegur ènghe abii da n di tla vela dia trasseda. Acioche la costruzion dia ferata uniss meneda inant piu rièsc, jfvel de bujèn de tò de piu pruvedimènc: ensef univa 1 proiet en detail, che preudova n emplant eletrich y na larghèza dia loses dia seines de un n meter una dal’autra, sèuralaura a na maniera che 1 proiet de Riehl ova messii uni trassa per doi terc da nuef. 56) Enee 1 radius òven messii

4
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_253_object_5276870.png
Pagina 253 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
ladins dia Val Badia. Bolzano. Dörrer, Anton (1940): Ladinische Drucke, o. O. Dorsch, Helga (1974): “Ladinisches Liedgut im Gadertal”, in: Der Schiern 48, 301 - 322. Dorsch, Helga (1980): “La ciantia populara ladina dia Val Badia con referimont ales atres valades dal Seia”; in: Lingaz y cultura 2, 95 - 109. Dorsch, Helga (1982): “Die ersten dolomitenladinischen Zeitungen”, in: Ladinia 6, 155 - 173. Dorsch, Helga (1989): “Siur Ciprian Pescosta (1815 - 1889). Zur 100. Wiederkehr seines Todestages

. Königl. Gymnasium zu Brixen, 1 - 30. Palla, Sanctus / Canins, Franz (o. J.): I pröi dia Val Badia. Ms. Pallabazzer, Vito / Chizzali, Floriano (1994): Colle Santa Lucia. Vita e costume. Seconda edizione. Mestre. Pellegrini, Adalberto (1985): Vocabolario fodom-taliän-odäsc Wörterbuch. Seconda edizione. Calliano. Richebuono, Bepe (1992): Kurzgefasste Geschichte der Dolomitenladiner. San Martin de Tor. Richebuono, Giuseppe (1993): Storia d’Ampezzo. Cortina.

5
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_203_object_5276820.png
Pagina 203 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
”, in diesem Heft, 5 - 133. Dahmen, Wolfgang (1991): “Surselvische Grammatiken des 18. und der ersten Hälfte des 19. Jahrhunderts”, in: Dahmen, W. / Holtus G. / Kramer J. / Metzeltin, M. / Wunderli, P. (Hgg.): Zur Geschichte der Grammatiken romanischer Sprachen.. Tübingen, 67 - 82. D’Aronco, Gianfranco (1960): Nuova Antologia della letteratura friulana. Udine - Tolmezzo. [Declara, Janmati] (1862): Vita dia Santa Fancella Notburga de Rottenburg. In gausiung de sua canonisaziung, scritta dang Pastor d’animes dia

6
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_206_object_5276823.png
Pagina 206 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
fusiunau da Pader Piaci Spescha”, in: Igl Ischi 61, 61 - 78. Palla, Sanctus / Canins, Franz (o. J.): 1 pröi dia Val Badia. [Ms.; es zirkulieren mehrere Kopien. Die Seitenzahl wird nicht angegeben, da am Schluß des Manuskriptes in der alphabetischen Liste der Priester auf die verschiedenen Orte ihres Wirkens querverwiesen wird]. Pellegrini, Giovan Battista (1972a): “A proposito di ‘ladino’ e di ‘Ladini’”, in: Saggi sul ladino dolomitico e sul friulano. Bari, 96 - 130. Pellegrini, Giovan Battista (1972b

, 19 - 44. Pellegrini, Giovan Battista (1991): La genesi del retoromanzo (o ladino). Tübingen. Pirona, Jacopo (1871): Vocabolario friulano , pubblicato per cura del D. R Giulio Andrea Pirona. Venezia. Pizzinini, Franzl (1955): I Ladins dia Val Badia. 2a ediziun ampliada. Pizzinini, Franzl [1967]: Parores ladines vedles y püch adorades. Brixen. Plangg, Guntram (1965):”Schreibtradition im Gadertalischen”, in: Moderne Sprachen 9, 113 - 121. Plangg. Guntram A. (1992): “G. B. Pellegrini: La genesi del retoromanzo

7
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1997)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 19. 1995 : Versuch einer Deütsch-Ladinischen Sprachlehre
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355175/355175_22_object_5276987.png
Pagina 22 di 348
Autore: Bacher, Nikolaus ; Craffonara, Lois [Hrsg.] / Nikolaus Bacher (Micurà de Rü). Hrsg. und mit Anmerk. vers. von Lois Craffonara
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 341 S. : Ill., Kt.. - [Nachdr. der Ausg. 1833]
Lingua: Deutsch; Ladinisch
Commenti: Arbeitsbericht 9 zum Ald I / Roland Bauer ..., 1997</br> Weber, Peter J.: Projekt zu den weniger verbreiteten Sprachen in der EU : (EUROMOSAIC) / Peter J. Weber ; Peter H. Nelde, 1997
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/19(1995)
ID interno: 355175
ZITIERTE LITERATUR AIS: siehe Jaberg. Karl / Jud, Jakob (1928 ff.). Alton. Battista (1885): Rimes ladines in pért con traduzioni tediami. Innsbruck. Alton. Giovanni (1881): Proverbi, tradizioni ed anneddoti delle valli ladine orientali. Innsbruck. Alton. Giovanni (1895): Stóries e chiànties ladines con vocabolario ladin-talian. Innsbruck. Alton. Jan Batista! 1968): Lladin dia Val Badia. Beitrag zu einer Grammatik des Doloniitenladinischen, neu bearbeitet und ergänzt von Franz Vittur

unter Mitarbeit von Guntram Plangg, mit Anmerkungen für das Marebanische von Alex Baidissera. Brixen. Alton. Johann (1879): Die ladinischen Idiome in Ladinien, Gröden, Fassa. Buchenstein, Ampezzo. Innsbruck. Anderlan-Obletter. Amalia ( 1991 ): La rujeneda dia orna. Gramatica dl ladin de Gherdèina. Urtijei. Boehmer, Eduard (1883): “Verzeichniss Rätoromanischer Litteratur”. in: Romanische Studien 6 / 2, 109-218. Carisch. Otto (1848-52): Taschenwörterbuch der Rhaetoromanischen Sprache in Graubünden, besonders

8
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1997)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 20. 1996
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355181/355181_152_object_5277465.png
Pagina 152 di 276
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 270 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Angelucci, Diego E.: Nuovi dati sulla preistoria delle Dolomiti : la campagna di scavo 1994 nei siti mesolitici del Plan de Frea (Selva, Val Gardena) / Diego E. Angelucci, 1997</br> Arbeitsbericht 10 zum ALD 1 / Roland Bauer ; Hans Goebl ; Edgar Haimerl, 1997</br> Berschin, Helmut: Questione ladina, Grundrechnungsarten und Dialektometrie / Helmut Berschin, 1997</br> Craffonara, Lois: Ladinische Beichtzettel aus dem vorigen Jahrhundert / Lois Craffonara, 1997</br> Craffonara, Lois: Rund um Osterbeichte und Osterkommunion im Gadertal / Lois Craffonara, 1997</br> Craffonara, Lois: ¬Der¬ Salzburger Hofmaler Jakob Zanusi (1679? - 1742), ein unbekannter Buchensteiner / Lois Craffonara, 1997</br> Faggin, Giorgio: ¬I¬ verbi "analitici" in friulano / Giorgio Faggin, 1997</br> Gallenmüller-Roschmann, Jutta: Ethnische Identität: Ladiner in Südtirol 1991 und 1994 / Jutta Gallenmüller-Roschmann ; Roland Wakenhut, 1997</br> May, Jürgen: Hans Perathoner und das Leineweberdenkmal in Bielefeld : ein Grödner Künstler im Ravensburger Land / Jürgen May, 1997</br> Muljacic, Zarko: ¬Una¬ menzione del romanzo grigione dell'847 / Zarko Muljacic, 1997</br> Trapp, Eugen: "¬Das¬ größte und schönste Studio von Florenz" : zu Leben und Werk des Bildhauers Giovanni Insom / Eugen Trapp, 1997</br> Trapp, Eugen: Neues zum Werk des Bildhauers Dominik Mahlknecht / Eugen Trapp, 1997</br> Videsott, Paul: Wortschatzerweiterung im Ladin Dolomitan / Paul Videsott, 1997
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/20(1996)
ID interno: 355181
Manuale (1906): Manuale sacrum ad usum sacerdotum Dioecesis Brixinensis denuo editum. Brixinae. Ortner, Franz (1988): Salzburger Kirchengeschichte von den Anfängen bis zur Gegenwart. Salzburg. Palla, Sanctus (o.J.): I prói dia Val Badia. [Ms entstanden nach 1912, von Franz Canins u.a. überarbeitet]. [Podestà, Agostino] (1942): Alto Adige. Alcuni documenti del passato. Volume I - III. Bergamo. Rampold, Reinhard (1985): „Sitte und Brauch in Buchenstein (Fodom)“, in: Ladinia 8, 17 - 65. Sparber

, Anselm (1957): Kirchengeschichte Tirols. Bozen. VICENDE DI GUERRA SULLE DOLOMITI (1914 -1918) Soldati e popolazioni nella zona del fronte del Col di Lana a cura di: Luciana Palla Union Generela di Ladins dia Dolomites Sezion da Fodom 1995

9
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_109_object_5276726.png
Pagina 109 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
biographisch-literarisches Schriftstellerlexikon von Tirol, Bd. I - IV, [Ms; Ferd.]. Gatz, Erwin (Ed.) (1983): Die Bischöfe der deutschsprachigen Länder 1785 /1803 bis 1945: Ein biographisches Lexikon. Berlin. Gelmi, Josef (1984): Die Brixner Bischöfe in der Geschichte Tirols. Bozen. Gelmi, Josef (1986): Kirchengeschichte Tirols. Innsbruck-Wien-Bozen. Graffonara, Merch (o. J.): I pröi dia Val Badia. [Ms; die Seitenzahl wird in diesem Fall nicht angegeben, da die Priester nach Geburtsort in chronologischer

12
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_108_object_5276725.png
Pagina 108 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
. [Druckfehlerkorrektur S. 614.] Craffonara, Lois (1977): “Zur Stellung der Sellamundarten im romanischen Sprachraum. I. Sellamundarten - Friaulisch - Venezianisch. Vokalismus”, in: Ladinia I, 73 - 120. Craffonara, Lois (1979): “Zur Palatalisierung von CA und GA in den Sellatälem”, in: Ladinia 3, 69 - 93. [Craffonara, Lois] (1988): 10 agn Istitut Ladin “Micurä de Rü” 1977 - 1987. Inauguraziun dia senta nòia , Bozen. Craffonara, Lois (1994): “Nikolaus Bacher: Versuch einer deütsch-ladinischen Sprachlehre - erstmalige

13
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_257_object_5276874.png
Pagina 257 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
Romantiker meisterhaft beherrschten: Mörike, Eichendorf und gerade auch Novalis waren dem Dichter sicher von der Schule her bekannt. Dazu passen auch die großen Themenkreise, die seine Gedichte recht gut umschreiben: 1) - Liebe und Geselligkeit: A na amica; Mòta, no sciampé; Le bai; Endó a ciasa; T’urt; L ’amicizia; 2) -Naturgefühl: La/7u(oderzu 1); Le vire sòn munt .; LamuntdeFojedòra\ Nasera sòn munt; Puri vici; L’aisciòda; La confolia; 3) - Heimweh: Saliic dal frosti; Dalunc dia patria; Ales

14
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_110_object_5276727.png
Pagina 110 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
Ortner, Franz (1988): Salzburger Kirchengeschichte von den Anfängen bis zur Gegenwart. Salzburg. [Palla Sanctus / Canins Franz] (o. J.): I pröi dia Val Badia. [Ms; es zirkulieren mehrere Kopien. Die Seitenzahl wird nicht angegeben, da am Schluß des Ms in der alphabetischen Liste der Priester auf die verschiedenen Orte ihres Wirkens querverwiesen wird]. [Palla, Jakob] (1835): “Topographisch-statistische Notizen über die Kuratie St. Cassian im Landgerichte Enneberg”, in: Enneberger Chronik, 121

15
Libri
Categoria:
Geografia, guide , Linguistica
Anno:
(1996)
Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 18. 1994
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/355159/355159_90_object_5276707.png
Pagina 90 di 348
Luogo: San Martin de Tor
Editore: Ist. Ladin Micurá de Rü
Descrizione fisica: 343 S. : Ill., Kt.
Lingua: Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Commenti: Craffonara, Lois: Micurá de Rü - Nikolaus Bacher : (1789 - 1847) ; Leben und Werk / Lois Craffonara, 1996</br> Craffonara, Lois: Nikolaus Bacher : Versuch einer deutsch-ladinischen Sprachlehre ; erstmalige Planung einer gesamtdolomitenladinischen Schriftsprache - 1833 / Lois Craffonara, 1996</br> Dorsch, Helga: Ciprian Pescosta : (1815 - 1889) ; neues Archivmaterial ; Schützenlied 1848 ; ladinische Gedichte / Helga Dorsch, 1996</br> Krefeld, Thomas: ¬Der¬ surselvische Wortschatz, die Questione ladina und die quantitative Arealtypologie / Thomas Krefeld, 1996</br> Plangg, Guntram: Zur ladinischen Lyrik von Angelo Trebo / Guntram A. Plangg, 1996</br> Rizzi, Giovanni: Coppelle - un fenomeno multiforme? : considerazioni su alcuni dati dall'area altoatesina / Giovanni Rizzi, 1996</br> Tecchiati, Umberto: ¬Il¬ popolamento preistorico e protostorico delle valli del Sella secondo linguisti e archeologi : un contributo metodologico / Umberto Tecchiati, 1996
Soggetto: g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Segnatura: II Z 1.092/18(1994)
ID interno: 355159
. 240) PfASK: Sterberegister, 19. 241 ) Auskunft von Herrn Paul Mangutsch: «... spo ä nosta familia ince ciafè la rejun dia Rösa; inscio unse dües rejuns» [= dann hat unsere Familie auch die Nutzungsrechte der Rösa bekommen; somit stehen uns zwei Nutzungsrechte zu]. 242) PfASK: Trauungsregister, 24. 243) PfASK: Sterberegister, 25. 244) So hieß die Lehrkanzel von ihrer Gründung 1816 bis 1826, dann eine Zeitlang «Lehrkanzel für italienische Sprache» und zu Bachers Anstellungs zeit wieder «Lehrkanzel

18