Ladinia : sföi culturâl dai Ladins dles Dolomites ; 3. 1979
Seite 249 von 268
Ort:
San Martin de Tor
Verlag:
Ist. Ladin Micurá de Rü
Umfang:
263 S. : Ill.
Sprache:
Deutsch; Italienisch; Ladinisch
Anmerkungen:
Agostinetti, Nino: ¬La¬ cacciata dei Grigioni da Padova / Nino Agostinetti, 1979</br>
Arbeiten von Univ. Prof. Dr. H. Kuen über das Ladinische / Kuen, Heinrich, 1979</br>
Craffonara, Lois: Vorromanische Elemente in der Gadertaler Toponomastik : (briefliche Mitteilung) / Lois Craffonara, 1979</br>
Craffonara, Lois: Zur Palatalisierung von CA und GA in den Sellatälern / Lois Craffonara, 1979
Esser, Wilhelm Martin: Zum Themenkreis vom »Europäischen Helden« und seiner »Dämonin« : (mit Einbezug von einigen in ihrer eigentlichen Wesenheit bislang unerkannt gebliebenen Texten aus der Rätoromania und aus Italien) / Wilhelm Martin Esser, 1979</br>
Garlato, Francesco: A proposito di identità etnica - Lettura della tradizione : comunicazione e messaggio, storicità e continuità / Francesco Garlato, 1979</br>
Goebl, Hans: Glottonymie, Glottotomie und Schizoglossie : drei sprachpolitisch bedeutsame Begriffe / Hans Goebl, 1979</br>
Heller, Karin: Richtungsbezeichnungen im Ladinischen des Gadertales / Karin Heller, 1979</br>
Huber, Konrad: Baff! (REW 878) : tractatus logico-ethymologicus von den Arschbacken / Konrad Huber, 1979</br>
Kuen, Heinrich: Rätoromanisches bei Oswald von Wolkenstein / Heinrich Kuen, 1979</br>
Śliziński, Jerzy : August Lewald über die Ladiner Grödens / Jerzy Slizinski, 1979</br>
Lunz, Reimo: Zur Vor- und Frühgeschichte von Abtei und Enneberg mit Ausblicken auf Gröden / Reimo Lunz, 1979</br>
Messner, Dieter: Probleme rätoromanischer Neologismen / Dieter Messner, 1979</br>
Richebuono, Giuseppe: ¬Die¬ Bevölkerung von Sëlva und Calfosch (Wolkenstein und Colfuschg) im Jahr 1762 / Josef Richebuono, 1979</br>
Stefenelli, Arnulf: Zur Latinität des rätoromanischen Wortschatzes / Arnulf Stefenelli, 1979</br>
Valentini, Erwin: ¬Il¬ motivo della patria nella poesia della Val Badia : aspetti di una letteratura periferica / Erwin Valentini, 1979</br>
Zuccolo, Laura: Aquileia Romana-Friulana : una delle più importanti sedi antiche nell'intaglio delle pietre dure / Laura Zuccolo, 1979
Schlagwort:
g.Ladiner ; f.Zeitschrift<br />g.Ladinisch ; f.Zeitschrift
Signatur:
D II Z 1.092/3(1979) ; II Z 1.092/3(1979)
Intern-ID:
329272
DESCRIZION DAL MES DI FEVRÀR Noi à apene Genâr tirât il pîd che Fevrarut, dabon, al à chapât dal pùar défont il sît; e, sul moment paron dispotic deventât dal mond intir, a' si mole a plasè pal globo in gir. E, par fâ ben, in prime al scurte un pôc lis gnots, al slunghe i dis, al scove vie la nêv dal plan e de coline, ma no le toche in cime de la Mont Lunghe e de la Mont Chanine, anzi la radoplee. Pûr nus dà cualchi dì di paradis, e si viôd a svola mo ca mo là pal beare la pavee. Ma poi, cuasi
pentît, di cuand in cuand un ajar cussi fin al va sofland ch’ai passe cence stent par ogni buse e t’imbramis il nâs e i mêj de muse. Al cuvierg cualchi volte del cil la volte di nul sore nul, come d’un gran linzûl, e al fâs temè al plan e a la montagne di vint, di ploe, di nêv une cucagne; e l’indoman, s’a bute, ’1 è il dì seren e biel come un voli d’ucel. E la calandre biele, alcade su de tiere in ait in ait, a fâs sintî il so chant par la taviele. Corne chest ucelut, il cristïan ch’ai alci