172 Ergebnisse
Sortieren nach:
Relevanz
Relevanz
Erscheinungsjahr aufsteigend
Erscheinungsjahr absteigend
Titel A - Z
Titel Z - A
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_554_object_5628199.png
Seite 554 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
1779: O. Planhof 1780: Oberplan 1817: Plan 1858: Rubatscher Christian, Plan, Bauer: Wohngebäude, 35 Qk. 1891: Grödner-Familie Plan, die bis Ende des vorigen Jahrhunderts als Säumer (Ciavalleies) den Handel mit Italien vermittelten. 1899: Plan delä 1910, 1914, 1923: Plan 1915: N sa ke dan n cent ani fashova mo kei da Ciashea i de Plan, po kei de Daverda i da Stufan (Urtishei) i ciavalejes (mulatieres, karetieres) tra Gherdeina i I Talian, mascimamenter Uniesha. 1927: Urdinanza dla pastures 1851

: Plan, 10 bues y 25 biesces, Demetz Joseph Anton y Callegari Anton 1940, 1951: Plan 1974: Plan ie una dla plu vedla ceses de cheles che ie mo mpe tl fonz dla val; patron ie Cristl Demetz 43 Wirt am Plan - Hotel Alplno 1691: Adam Perathonner, ost te Plan 1715: Plang dell'osto, Adamo parathoner 1732: Margaretha Plannerin zu Plann in Wolkenstain 1762: Johann Joseph Perathanner 31 . .. Catharina von Mezin 30 . .. und 2 K. .. .besizet das Wirth haus und gietter. 1779: Wirtstafern am Plan od. U. Plan 1754

-- 1896: Plan, Tommaso Perathoner 1780: Wirt am Plan 1784 -- 1919: Plan, Thomas Perathoner 1819: Perathoner Joh. Thomas, ost de Plan, ä maridä Perathoner Marianna, fia de Joh. Bapt., ost de Runggag 1832: Es war eine herrliche Hochzeit und alles froh und guter Dinge durch drei Tage. Am 3 ten Tag war das Mahl in Plan in Wolkenstein, wohin wir mit 18 Schlitten fuhren. 1858: Perathoner Thomas, Plan, Wirth: Wohngebäude, 111 Qk., samt Gemüsegarten, samt 3 Wirtschaftsgebäuden, 148 Qk., samt Hofraum 1872

: In Santa Maria Gardena we put up at a tiny osteria. ala fin dl 1800: ost dla ustaria de Plan: Tone dl Fever (si descendenc fossa chei dl Desiree te Selva) nteur I 1890: Meine dl Mand ova cumprä la ustaria de Plan 1897: Zacan dan 40 ani fovel mo te Selva na seul'ustaria, y chela te Plan. Sen alincontra iel cater ustaries te Selva, te Plan, jala Bula, via I Juan y la Gerva. 1897: D'instä ven da Urtijei I Stellwagen doi iedesc al di y furnea fin te Plan, y la posta dala Gerva va enche doi iedesc

al di a Urtijei. 1899: Plan decä nteur I 1900: Vijo Rudiferia ova cumprä la ustaria de Plan 1909: Antonio Callegari (de Rocca Pietore): cumprä I Alpino 1909: ustaria Alpino ova 20 liec *1938: Erich Demetz de Plan, personaje dl mond dl sport, urganisadeur, dirighent sportif 1939: Albergo Alpino (Plan), 70 letti, a 20 minuti dal centro; prop.: Callegari Antonio. 1951: Dret da zacan an-s me doi ustaries te Selva, una te Plan y una ora Runggac. Po cun 'I temp mo dan 1900 ie-l uni fat ustaria tala Bula

1
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_549_object_5628194.png
Seite 549 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
1811: Moroder Joh. Martinus de Maroder Joannes Baptist de Ronch ä maridä Senoner M. Christina de Costa - Plan; 1 fia marideda y 3 vedli mutons 1858: Senoner Josef Anton, Kost, Häusler: Wohn und Wirthschaftsgebäude, 140 Qk. 1899: Costa dedite nteur I 1930: Luis Senoner da Costa ova maridä Marianna da Plazola 1939: guida Senoner Luigi da Costa (tlamä „fulmine") 1986: patron de Costa: Senoner Arnaldo 2008: mesc stlut Innerkosta: Senoner Ivo, Costa 53 Costa dedora 1715: Costa de sott a Selva

de Matie da Costa, njenier ndustriel a Brescia y plu tert a Milan 1938: un di prim maestri dla Scola de Schi de Selva: Franzi de Matie dal 1940: ost dla hitia de Ncisles: I meinacrep y maester de schi Mathias Perathoner „Matie" 1951: R i d I de Plan 1770: das eigentlich sogenannte Greden von Plun im hintersten Wolkenstein bis Pontifes 1774: Plann 1809: Als die Ulricher mit Entsetzen hörten, dass in Plan Franzosen sind, gingen ihnen mehrere entgegen zur freundlichen Begrüßung, um Unheil zu vermeiden

. Die Lage im Militärcamp in Wolkenstein war sehr gefährlich. nteur I 1900: Ma n iede ti fova mpo muciä ite un dal auto tres duta Gherdeina, ma canche I fova te Plan, cie äi pa ulü fe auter che I lasce inö furne ora. 1935: i ridli de Selva ova inuem ufizialmenter: La Pozza, S. Maria y Plan 1949: Uni jüebia jivi te 'n äutra frazion dl luech a ciante la „Tlecänöcht": 'n iede ta Lardschnei, I' äuter te Plan y l'ültimo 'n China öra Runcäc. 1956: ciampionac dla Talia de jluse, da Plan de Gralba ju te Plan

1976: n ä metü man de laure per meter dlongia ruf ora gran calons per abine su l'eghes pazies, da Plan nchin Puntives. 1986: damoinla, da Frata nfin sa Linacia : streda Plan 51 Cesanueva (me datrai fabricovi enzaul na cesa nueva. Chel fova tan dinrer che ulache 'I univa frabicä, dijoven a chela jent „chei da Cesa Nueva ") 1657: Behausung auf neuer Aussteckung zwischen der großen Wisen u. Costhof. Nosta Selva_Vedli inuems de luesc y mejes 545

2
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_553_object_5628198.png
Seite 553 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
: y dit y fat! 1876: metü sü la bela festes de Pasca de Mei, per di la caranteures, stiftedes da Tin da Crestan y Sepl da Sanon 1886: L bacan y fuermon a ciaval Josef Kostner dl Tischlerhaus ova cumprä na pert dl luech Janon te Plan. 1899: Sanon 1914: Senon 1915: Janon 1927: Urdinanza dla pastures1851: Sanon, 10 bues y 25 biesces, Mussner Franz (Franzisco) y Kostner Anton 1939: una casa ampia, semplice, detta Scianon a Plan di Gardena nteur I 1930: Piere Plancker da Larjac, ova maridä Maria

de Franzisco Mussner, Janon 1951: tublä nuef fabricä da Kostner Antone da Sanon 1986: patrons de Janon: Plancker Emilio de Piere, Kostner Josef y Kostner Corrado 1990: giaurl mez I mesc stlut Schanong: Kostner Corrado, Janon 2000: vedla data sun lanon: 1893 2005: fabricat sota scunanza storica y artistica: I mesc de Janon te Plan 2008: mez I mesc stlut Janon: Plancker Emilio, Janon 42 Plan (aus latein. planum ,Ebene': ebenes Gelände') 1278: curia in Roven prope castrum Wolkenstain et curia dicta Plan

ibidem (werden von Rupert Maulrappe an Graf Meinhard verkauft. Roven wahrsch. = Ruen in Kofuschg) Geschichtsfr. 1867, 206 1288: Zven houe in Silve, die da haisent ze Roven vnd Plan, di sint chauft von Reppelein von Wolkenstein, di geltent: 32 pfunt, 2 Schulter, 2 lamp, 2 chitz - 20 ayer 1471: Hof Plan „in Eveyss ob Campedell" 1481: Hans Planner 1490: Planhof in Wolkenstain 1503: Hans Planer 1536: Niclas Planer 1554: Cristan Planer in Greden ... Baurechte ... Hof und Güter Valenthin ... 1555: Cristan

Planer 1624: Michael Mulser zu Pescosta de Sot (St.Ulrich) vermählte sich mit einer Eva de Pian aus Wolkenstein. 1660: Plan hat das Weiderecht auf 24 Stück Rind- und Kleinvieh. 1660: Planner Mill nteur ,l an 1697: mulin te Plan 1715: Plang Dela, Christi da Ruazza 1732: Margaretha Plannerin zu Plann 1762: Joseph Lartschneider zu Plann 42 ... Catarina Santifahlerin 45 und 5 K. ... 1 haus und gietter, oxen 2. Jngeheissen Domeniga Perathanerin Wittib 71. Nosta Selva_Vedli inuems de luesc y mejes 549

3
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_405_object_5628050.png
Seite 405 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
La cooperativa “Stala soziela Plan-Sotanives” Ti ani 1970 canche I turism fova te si majer svilup ova plu paures dl zenter y di ridli Plan y Sotanives dat su si leur per se dediche ai leures tl turism che se mpaiova deplü. A plu persones ti savovel feter nchersceul a udei che prei da mont, ma nee vares y rives tl zenter de Selva ne n'univa nia plu siei da si patrons y I fova da temei che Selva devente seiche vel'luech renumä tla provinzies daujin ulache bele da plu ani ne n'univel nia siä. Per

avise de contra a chesta tendenza se ova dodesc patrons de grüne (plu tert tredesc), per la gran pert osc y buteghieres, metü adum y criä ai 18/02/1972 la sozietä cooperativa "Stala soziela Plan-Sotanives" cun I fin de fe su na stala soziela ulache duc chei che minova de ne teni nia plu bestiam nstesc pudova fe pea. Chesta cooperativa ova nee I fin de varde ora la pastures de Plan, Plan de Gralba y Piz Culac. Seurastant dla sozietä ie stat dal scumenciament Franco Nocker da Cesanue- va. Sun I grünt

cumprä ju al chemun dl 1975 (5.200 m 2 sun Plan de Gralba) oven fat su danter I 1976 y I 1978 na bela gran stala per zirca 150 armenc cun tublä y cesa per I vardian. See la ntenzion di patrons fova for dret bona, ne n'iela pa nia jita coche i mi nova per plu gaujes: L grünt ulache I ie uni frabicä smuiova ju y I custiment de frabiche fova stat scialdi majer, massa puec cumembri dajova ju I fen y per teni I bestiam fovel stat de bujen de cumpre vejeladura dret cera da oradecä. Purtruep iel nee dal

de Gianni Marzola per 630 milions lire che curespundova zirca al debit dla cooperativa. Samben ne n'ova i cumembri perdu nia me la ueia, ma nee si pert de finanziament. See te n grum de d'autri luesc de Sudtirol ie de tel scu- menciadives jites ben y ä purtä de bon fruc ai patrons di grüne y ä stravardä la pastures y la montes, ne n'iel tlo da neus nia stat mesun de giape susteni asse per ji inant. AI didancuei ne ven a chesta maniera n grum de pastures sun Piz Culac, Plan y Plan de Gralba nia vardedes

4
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_241_object_5627886.png
Seite 241 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
Hotel Alpino/Plan La vedla ustaria de Plan fova per n grum de ani l'ultima puscibltä de tlame o ste seuranuet dan j] su per i jeufs. Bele perchel ala abü na gran mpurtanza per i viandanc y i marcadenc. L'ustaria fova nee senta de n grum de fac, stories nteressantes y nee nchersceules. L luech de Plan (ma mo nia l'ustaria) ie uni numinä bele I ann 1278 te n docu- ment che ä da nfe cun la venduda dl luech danter Rupert Maulrappe y I grof Meinard II de Tirol. DI 1481 fova Hans Planner y I ann 1555

Cristina Planner patrons dl luech. TI archif dla pluania liejen che dl 1691 fova I ost te Plan "Adam Perathonner". El pudessa vester stat I prim ost dl'ustaria. Te n docu- ment dl 1779 ven l'ustaria numineda "Wirtstafern am Plan oder Unterplan''. Ala fin dl ann 1800 fova bera Tone dl Fever patron dl'ustaria de Plan, pona Meine dl Mandl y do Vijo Rudiferia. L ann 1907 ova Antonio Callegari, che univa da Rocca Pietore y fova pech a S. Cristina, cumprä l'ustaria y I luech de Plan y ova fat su dal'autra

I turism. Anda Carlina de Rustlea, lava dl ost dl hotel Alpino da sen, dijova che I hotel de Plan resterä permö al setimo patron. Luis, I setimo patron, ä for abü na gran pascion per I turism ngleisc y si hotel ie stat ti ani setanta y otanta I hotel plu nternaziunel de Selva. Hotel Alpino/Plan Nosta Selva_Turism, ustaries y lifc 237

5
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_351_object_5627996.png
Seite 351 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
ajache I ova drusä chei dla cumiscion), Moz Demetz de Plan, Franzi Peratho- ner de Matie, Valantin Bernardi dl Fever, Sepl Mussner de Anterleghes, Tone Demetz de Plan y "La Tutino" (na senieura ngleija che per ani ä vivü tla "Casa al Monte" y tla Villa Frainela). I prim coordinadeures dla scola de schi fova coche dit Mario Scarpa y pona Adriano Dallago, che fova nee direteur dla "Pro Loco" y tose do ä pona Selva pudü se numine Scuola nazionale autonoma. Bele ti prim ani pitoven cursc de schi

ne n'oven samben de- guna senta y I univa teut su Teures diretamenter ti hotiei. N maester davaniova ntleuta 30 lire al di y 35 canche I fajova la jita. L'eura privata custova dl 1938 10 lire, I di privat 35 lire, I curs de 6 dis custova 60 lire. I senieures univa partii su te cater grupes y i mieures univa tlamei "cannoni". Per la tour piteda bele ntleuta sun la Marmolata, stajoven ora trei dis ajache n jiva a pe da Cianacei nchin te Elba, sun Plan Trevisan, sun Plan di Fiacons y pona sun la Marmolata

, samben a pe. Te chei temps, ma ben fin ti ani 1960, fova i maestri dla scola de schi i prims che jiva canche I nevova a peste i purtoies dai schi, nsci duta la pistes per mpare (campi scuola), ma plu tert nee la pistes de Costabella, Ciampinei, Dantercepies y su per Plan de Gralba y Sela. Dan scumence a furne cun i schi se sciaudoven ite cun n valgun muvi- menc de ginastica. Partezipanc a cursc de schi cun de plu maestri de Plan de lsgla. La cumpeida di maestri de schi dla Scola de Schi de Selva

6
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_44_object_5627689.png
Seite 44 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
da n luech al auter. Perchel se spustova i ciaciadeures tl Temp dla Piera seura i eures dl bosch o sun i troies di cerves y di rehli. Nee ncueicundi sä uniun che muessa passe via n ert te raions ala burtes, che n ä me dre de abine I troi di cerves o di rehli per ji inant sauri. Cun I passe di ani ä la persona for plu y plu suvenz adurvä chesta vies y bei plan ieles deventedes de dre troies da ji a pe. La persona dl Mesolitich fova dessegur adateda scialdi ben a si ambient, la fova bona de se defender dai

. 1 L luech ie uni abinä tl 1977 da bera Fran co Prinoth, Jan Made Moroder y Markus Delago. Dedö iel uni giavä 3 iedesc, tl 1978, tl 1981 y tl 1994 da pert dl'Univer- sitä de Ferrara sota la direzion dl prufes- seur Alberto Broglio cun la cunlaurazion dla "Sovraintendenza dei beni culturali" dla Provinzia de Bulsan, cun I Istitut Ladin Micurä de Ftü y cun I dr. Reimo Lunz dl Museum Zivich de Bulsan. L Plan de Frea L mieur ejempl de na sosta cun duta chesta carateristiches ie I "Sas dl Moro" ti Plans

de Frea. 1 Chesc luech ie a 1.930 metri de auteza te n plan da suredl, tlamä Plan de Frea, tla valeda che porta sun I Jeuf de Frea. Chesc gran puron, tlamä "Sas dl Moro" do I seurainuem dl vedl patron dl pra, ie aut za. 10 metri y lonch 15; I se trata de un n gran sas de Dolomit de San Ciascian tumä ju dal parei de Meisules. Sota I sas iel cater sostes, coche tec, ulache i ciaciadeures dl Mesolitich se fermova ntan che i se spustova da n luech al auter. La sostes che ie unides abinedes dala pertes

7
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_97_object_5627742.png
Seite 97 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
o i mui y chesc samben jiva massa plan. L cumando dl militer, che ova teut su I cuntrol sun la ferates, ova dl 1915 dat I orden de fe na ferata nfin te Plan, tulan n cunsciderazion sibe Pruca che Tluses. L proiet dl inj. Riehl fova uni cumprä y presc do de pierpul fovel uni scumenciä a laure. La largheza ududa danora per la seines fova de 1.000 mm, ma per fe plu aslune fovel uni strent a 760 mm y mpede la locomotives a lectrisc ududes danora dal proiet, se oven cuntentä de teles a tanf (ciarbon). Ala

fin de agost fovel uni fat ora n plan di leures che udova danora 24 km de seines, 50 vagons y 5 locomotives, che per fe plu aslune fova unii teuc ca dala ferata de Mori, ntant ferma per gauja dla viera. Per frabiche la ferata fovel de bujen de n grum de persones, de tecnics, nje- nieres y nsci fovel uni nciariä la "29. Eisenbahnkompanie'' dl militer de fe i leures. Teut ca oven bele riese i prijunieres rusc dala front dl est (feter 6.000 de ndut, de chisc nteur n 1.000 te Selva, ruvei de utober

. Y pona fovel mo duc i ufezieres y chei che muserova sun i grüne privac zenza gran damande. Nia me la ferata messovi fe, ma nee doi teleferiches che piova via te Plan y ru- vova sun i doi Jeufs de Frea y Sela. Y ajache i leures dla ferata ne jiva nia inant debota asse, messoven nee fe na teleferica da Urtijei nchin te Selva. Nfin a La ferata seura la scola ti ani 1958/59. Nee ntan la gran neveres ä la ferata segurä I cunliamänt ora dla valeda. Nosta Selva La storia de nosc luech 93

8
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_254_object_5627899.png
Seite 254 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
che ova nee a fit la utia sun I Jeuf de Sela. La fia de Arturo Valentini, Laura, y si uem Erildo Cappadozzi, l'ova meneda inant nchin I ann 1963. Daldö fovela unida data a fit plu iedesc nchin I ann 1998. L ann 2005 iela pona unida stluta defin. L hotel Plan de Gralba Hotel Plan de Gralba L grünt per fe su chesta ustaria fova uni vendü dal chemun I ann 1926 a Ama- dio Kasslatter dl Droc che ova frabicä su la prima ustaria dl 1930, fajan su n doi ani do nee n tublä y na stala. Te chesta luegia

fovel dant me pastures, giarons y l'ega de ruf che jiva per si cont. L hotel Plan de Gralba fova pona uni ngrandi plu iedesc y menä per plu ani dala fia de bera Amadio, Olga. Dedö I ä piä do I nepot Bruno Runggaldier che I ä restruturä dl 1987 y dl 2004 fitan via. Hotel Roma L'ustaria Roma te Plan (ulache al didancuei ie la Villa Roma) fova unida fata su I ann 1930 da Trina Ploner da Rainei che ova maridä Moz Bernardi de Col dessot. Tramedoi fova osc de prufescion y Moz ova laurä per ani ti majeri

9
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_176_object_5627821.png
Seite 176 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
y de chisc n fovel feter te uni raion (Ciampac, Cedepuent, Tina, La Sia, Fuloni, Daunei, La Poza, ta Mulin, sota Freina, te Plan, Linacia, Ciaslat, Ruacia, Scimon) L'ega te cesa ie stata na gran nuvitä y ie ruveda do y do, y permö nteur I 1940 te de plu ceses, nee sce I fova n'ega nia segura y univa pazia pra feter uni temporal y dlaciova feter for d'inviern. Cun I turism ala fin dl 1800 an scumenciä a fe cundotes dal'ega per garanti l'ega ai fulestieres y nsci ova la ustaries de Selva messü se cri

che n valgun raions de Selva ne fova de chesc viers net nia a post: nscila Daunei, la Vila y Tublä che ova duc me resservares y calons dal'ega de len y suvenz me funta nes teutes su te vel'paluch. Nsci nee la ceses dedite dala dlieja nchin te Plan ulache l'ega da bever univa plu o manco me teuta ora de ruf. Nee la Selva y Ciaslat ova me cundotes de len che jiva da un n droch al auter. L miec se n stajova La Poza che ova bele calons de fier zincä y nee i majeri hotiei: Oswald, La Gerva, Juan, Krone

, Alpino, nee I pech-Caspier, I luech de Ciampac y la ustaria de Val. L prim proiet per l'ega cumenela fat dl ann 1939 udova danora na cundota nueva da Plan de Gralba ju te Selva, ora nfin a Maciaconi y via la dlieja de S. Cristina, ma I ne fova nia uni realisä pervia dla ntraunides dla segonda viera. Ntant se ova S. Cristina giapä na autra soluzion tulan l'ega ora de Ncisles y Selva ova pona dl 1951 fat n proiet per tö l'ega sun Plan de Gralba fajan nee doi resservares (un sun Costabella y un sun

10
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_100_object_5627745.png
Seite 100 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
La ferata fova samben resserveda a servijes per la viera: trasport de material, pona de saudeies y permö ala fin dl 1917 semeiel che pudova sente su la populazion zevila. Te chesc temp ova la ferata de Gherdeina perdu si majer leur de mene materiai ala front ajache l'Austria ova venciü I cumbat dl Isonzo ruvan nfin sun I Piave y la front dla Dolomites fova desfata. TI inviern 1915-16 menova la ferata grumons de material te Plan (nfin ala fin dl 1915 da Urtijei ite cun la teleferica che jiva

da S. Cristina sun Santuel, pona via Predes y de viers de Freina nfin te Plan) che tlo univa ciariä sun la telefe- riches (Plan-Jeuf de Frea-Curvea y Plan-Jeuf de Sela fova n funzion da mez nuvember dl 1915). La doi teleferiches a ström fova bones de mene 250.000 chilo de material al di. Fates foveles sun ciavalons de len, i carec fova de len, ma I fova na inuvazion tecnica de gran Valuta. La monarchia dl'Austria ne n'ova fat su per ben 770 km sun si cunfins (feter la lungheza di mplanc dl Dolomiti Superski

11
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_590_object_5628235.png
Seite 590 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
T i e j a (lat. atteaia = Hütte, s. Sn. 1, 31) (l'inuem Tieja ven da tiejer = weben) Plan de Tieja (aus latein. planum 'Ebene' + de + tie a: .ebenes Gelände mit Hütte(n)') zacan: n cuntova che te Selva y te Val fov-l dut n gran bosch. Ta Nives fova I bosch tan spess, che n ne pudova nia tres. A fe I prim cason via n Marisana ov-un teut I leniam che n ova taiä ilö sul post. Ora n Plan da Tieja vardov-n i bues. im 19. Jahrhundert: Planriedl 1923: Planriedl später: Plan da Tieja 1986: damoinla

, da Maciaconi nfin sal Sas dla Madona: streda Plan da Tieja 1393: Niclas von Tschieza 1393: Enricus da Tiesa 1420: hof Tetsch 1438: Vili von Tetsch in S. Cristein mulgrei 1531: Wiese Prädalatietscha 1539: zuhof Tietsch 1619: Tietschhof 1660: Tietsch hat das Weiderecht auf 20 Stück Rind- und Kleinvieh. 1779: Tietschahof (bergwis Vall de Pinei) 1780: Tietscha 1951: Tiesa 99 Tieja de Sot 1715: Tiesa di sotto, Giacomo rifeser 1762: Joh. Baptista Rifeser zu Tietscha 35 . .. Christina Perathanerin

12
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_521_object_5628166.png
Seite 521 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
nchin ora Plan de Sant Antone ulache n i ä trac ora morc daujin dala cesa dl Fever. Tl'autra mesa cesa äi messü saute da balcon ju per se salve la vita che l'ega ova teut scela y porte. Feter ala medema eura ä Nazio Irsara de Plan da La Sia ulü passe I puent de Prasquel ma canche I fova tamez ie dut I puent crepä ju te ruf y I berba jiva do l'ega ora danter lens y sasc, da un n gonf al auter che I fova n spavent a I udei. Ora La Gerva fovi stac boni de I tre ora mo viv, lessü iel riese uni cherdä

; me doi n iel restei te duta la val. Chel che fova dla dal'ega, messova ste cavia y chei che fova de ca, ne pudova nia via. Chei de Custacia che ie presc do messa jic a cesa ä messü passe via per I puent da Medel y ji su per Ciandevaves y ca per puent de Piera per ruve a cesa. La prima dumenia do mo ne n'ä deguni pudü uni ca a messa y nsci ie duc jic tla capela de Puciacia. Te Plan da Culac ä I ruf menä via 70 pas de len y nee ora I Zinch äl teut la vedla cesa cun sia y doi tubli y seiche ora Ruf

13
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_485_object_5628130.png
Seite 485 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
te "Verschönerungs-, Frem denverkehrs- und Wintersportverein", che se cruziova, coche dij bele I inuem, nee de fe crescer I turism te nosta valeda. Da di iel che la garejedes univa ntleuta fates sun la stredes normales, dai Jeufs de Frea y Sela, da Plan de Gralba, dala Mont de Seuc, da Resciesa, da Bula y da d'autra montes ju. La lueses fova plutosc scemples, per I plu fates tla valeda. L ie documentä avisa ulache I univa fat la garejedes, datrai i inuemes de chei che venciova y i temps che i adurvova y i pesc

leprö pra la fondazion dl club dl 1896, ie stat I prim President. L numer di scric ite I ann 1949 fova de 170, y de chisc 80 eiles! Truep jeuni ä nscila inö metü man a se de ju dassenn cun chesc sport y can- che I ie ruvä adalerch la tizi, la luesa nueva, scialdi bassa y pesocia (la pesova nchin a 20 chilo) cun si fieres di curvons bendebö grosc, ie I sport dala luesa deventä atratif per trueps. DI ann 1956 fovel uni metü a ji i Campionac dla Talia da Plan de Gralba ju. Plu tert iel stat garejedes

sun Col de Flam, da Pedroc, da Pana y truep d'autri posc ju. Te chei ani slusoven dlonch ora te Sudtirol, ma dantaldut te Puster, sun pistes ertes y periculeuses. Bel plan se ä I sport svilupä y n ä metü man de njinie ca pistes cun pareies de dlacia y plu tert de dreta roies de dlacia. Ti ani '50 - '60 dl 20ejim secul ä I club dla lueses te Gherdeina arjont n livel tecnich de marueia, tant che trueps de si atlec tucova pra i mieures dl mond, fajan pea pra de plu edizions di campionac dl mond

14
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_389_object_5628034.png
Seite 389 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
I ie al didancuei n vedl tublä che toma nseuralauter). Me la fundamentes per la stizes fova de peton y n possa mo al didancuei udei vel'seni de ehestes. La putenza dl ström univa ntleuta musereda te "ceiresc" (al didancuei dijen per talian for mo "candele ”) y la putenza de n motor cun ciavei. I 40 KW ova basta per ani per ilumine la gran pert dla ceses ite per I luech nchin te Plan y nee per fe ji i motores di artejans. Samben ne n'ova nia duta la ceses bele snel la lectrisc, ma me chei mpue plu dal muet

) ora Paulin y ju ja Dorives. La gran pert dla jent de Selva ne sä samben nia plu ulache I fova ora Paulin. La pitla cesa de Paulin fova sota I troi che mei- na da Palonia ora I Ciastel a mesa I bosch. AI didancuei veijen me plu na pitla lerch y vel'sas a mesa I bosch. Ntan la prima viera fova pona samben I ström uni adurvä dantaldut per la furnadoies te Plan (ma ilö se fajovi I ström cun l'ega da Plan de Gralba ju). La fujina dal ström ie unida venduda mo dan la prima viera (dessegur dan I 1914

15
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_273_object_5627918.png
Seite 273 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
Piza Pranseies 2 L ann 1970 iel uni fat su I prim Schilift dala utia Vallongia nfin sun Ciampinei da 500 persones al'eura y mudä te sentadoia da 2 posc I ann 1998. L inuem ie restä chei dl lift che jiva dant su per I eur. Strenc-Eur da Tieja Fat su I ann 2001 do ben 15 ani de pruzedures burocratiches da Leo Comploj da Tieja. La sentadoia da 2 persones ä na capazitä de 1.200 persones al'eura y ie I prim cunliament danter Mont de Seura y Plan de Gralba. L ann do iel uni fat nee I mplant

che la ulova ora Ruacia. Venciü ova la minonga de la fe ora Ruacia nee pervia di fi- nanziamenc che fova per la gran pert unii dai vedli patrons dl luech Maciaconi (familia Riffeser) che ntant fova jic a ste a Milan. Te chesta sozietä fovel pona zapä ite plu persones de Plan da Tieja y S. Cristina. N udova de bon uedl de giape na furnadoia fata su cun scioldi da oradecä y n ne se nfidova nia a fe Nosta Selva_Turism, ustaries y lifc Giuani Senoner da Freina pra si lift dai schi. Sun la doi plates

che ven do: La telecabina de Ciampinei dan I ann 1960. Te Plan iel mo da udei i vagons dla ferata. Bera Ujep Antone Lardschneider dl Tina ("I vedl Tina") sun la sentadoia de Dantercepies, stata nsci nchin dl 1959. 269

16
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_158_object_5627803.png
Seite 158 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
na segonda stazion da paie I daz ora Pescosta nee sce dal 1890 fova duta la streda unida metuda sota la medema aministrazion y tlassificheda "Konkurrenzstrasse 2. Klasse" cun la largheza minima de 240 cm. Sarmben ne ti plajova chesc nia ala jent de Selva y S. Cristina, ma i gran ferleigri y i osc de Urtijei fova stac boni de teni su chesc segondo daz. Permö plu tert iel stat mesun de se parti danter i trei chemuns I daz che univa paiä a Pruca per duta la streda de 21 km nchin te Plan. L daz ie pona restä

nfin canche la streda ie passeda ala provinzia. DI 1885 ie la streda bele da furne cun cales y ciavei nfin pra la ustaria de Plan (DÖAV 1888). L DÖAV se mbinciova te si "Führer" dl 1888 nee che I fossa dret che la streda de Gherdeina unisse slungeda su per I Jeuf de Frea y unisse tacheda adum cun la streda dla Dolomites a Curvea. Nfin dan la prima viera pudoven passe sun la streda de Gherdeina me cun massaries da ciaval y I prim auto passä nteur I 1890, ie aldö de na publicazion de Karl Felix Wolff

dl 1934, uni trat zeruch cun ciavei. L cunliament cun Selva fova dl 1890 mpo dret bon tan che ntan I instä fovel bele doi "Stellwagen “ (na gran cales che menova la jent y nee I material) y nee La streda che meina te Val tia raida la posta univa purteda a Urtijei doi iedesc al di. diongia la Villa Erna. Nfin ti ani nteur Te Selva jiva la gran streda de Gherdeina nfin do la prima viera su per Plan / 1960 jiva mo la ceures cun i paster. da Tieja y Col da Larjac, Pizuela, Pigon y Col da Lech ulache

17
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_479_object_5628124.png
Seite 479 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
L Hockey Club Selva "L juech dl hockey sun dlacia te Gherdeina fova bele da n grum de ani. Neus de Selva jan a Urtijei a udei uni partida y ti an dassenn la gola a chesc juech " dij Ossi Insam dl Galina "y nsci ans dl 1963 purvä a fe dlacia ja La Poza te pra dl Galina. L grünt ne fova nia da plan, ma plutosc na buja y neus se an mpensä che a fe la buja pleina de ega (nteur n mez meter) dlacessela. Ma I di do ans udü che duta l'ega fova trata ite y I fova me na pitla grosta de dlacia. A mescede

de Plan da Tieja scumenciä y fat na dlacia (Willi y Pubi (Anton) Demetz de Pramauron, Otmar, Hermann y Florian Senoner de Crepa, Zenz Planker de Puncac). Nsci se ancuntans y fajan la partides. La Poza contra Plan da Tieja. Nee trei lumes ans bele metü sun pei y pudan fe nosc juech de nuet. Do n trei ani ova nosc mieur jugadeures pudü ji a Urtijei a fe alenament cun i juniores y nsci ans lasciä vester nosc ciamp da La Poza." La scuadra che ova fat la prima parti da ai 2 de dezember dl 1973 Dovia

18
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_539_object_5628184.png
Seite 539 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
, reinliche Betten, schöne, neue Veranda und anerkannt gute Küche und Keller; tägliche Postverbindung nach St. Ulrich. Für Einspänner und Reitpferde, sowie für autorisirte Bergführer wird bestens gesorgt. 1897: bestehende Gaststätten: Maciaconi, La Gerva, Krone, Runcac, Juan, La Bula und das alte Sellajoch-Haus. 1897: Zacan dan 40 ani fovel mo te Selva na seul'ustaria, y chela te Plan. Sen alincontra iel cater ustaries te Selva, te Plan, jala Bula, via I Juan y la Gerva. 1897: Plu tert fova la scola

te Plan y una ora Runggac. 1904: i patrons dla ustaria da Uridl a S. Cristina Stina da Uridl y Franzi Pitscheider da La Gerva y doi de si fredesc, che ova hotiei te Selva (La Gerva y Val y Oswald) 1909: I fi Karl Pitscheider ä seuranteut I hotel Oswald y I auter, Anton, ä menä inant La Gerva Nosta Selva_Vedli inuems de luesc y mejes 535

19
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_51_object_5627696.png
Seite 51 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
Selva ä cun 53,24 km 2 la majera spersa danter i chemuns de Gherdeina. Si seides de viers de S. Cristina ie i ruves da Ampezan y de Cisles a na maniera che i doi raions Ruacia y Plan da Tieja, che toca pra la pluania de S. Cristina, ie mo dl dut te Chemun de Selva. Di autri viers ie la seida dl chemun data dala pizes di creps nteur via: Saslonch a sud, Meisules y der a est, Puez y Stevia cun Juac a nord. Cun si 1.563 metri de auteza ie Selva samben nee I luech plu aut de Gher deina y ä nee

i luesc da paur plu auc: Tublä a 1.782 metri y Linacia a 1.700 metri che ie nee i luesc plu auc ulache n vivova bele dl 1664 dut I ann y ulache I univa nee plantä blava (orde y siela), ma nee patac. Tramedoi luesc ven al didancuei mo laurei. Ncueicundi ie samben l'auteza ulache la jent viv dut I ann scialdi plu auta, ajache la depend da fatores economics dl turism (Jeuf de Sela y de Frea, Plan de Gralba). Dai rec ai romans nchin ala fin dl 1800 Bele tl'Etä dl Bront y dl Fier (850-15 dan G.C.) fova

. I populi che abitova nosta tiera ova dessegur cumbatü nfin che la jiva contra la duminazion di romans, ma i ne n'ova samben abü deguna pu- scibltä de vencer contra n'armeda tan ben urganiseda seiche chela de Roma. I rec perdova sot ala duminazion di romans bei plan si identitä y la rujeneda univa romaniseda mescedan I ret cun I latin. Mo al didancuei iel restä te nosta rujeneda de plu paroles retiches, seiche crep, roa, troi, barantl, dascia... Che nee i romans sibe passei y ebe n pert abitä vel'raion

20
Bücher
Kategorie:
Geographie, Reiseführer , Geschichte , Südtiroler Dorfbücher
Jahr:
2010
Nosta Sëlva : dal nridlamënt sun Plan de Frea a luech de turism renumà tla Elpes
/tessmannDigital/presentation/media/image/Page/539157_NOSTA_SELVA/539157_NOSTA_SELVA_379_object_5628024.png
Seite 379 von 660
Autor: Mussner, Rudolf ; Cunsëi de furmazion <Sëlva> / dat ora dal Cunsëi de furmazion de Sëlva. Tesć y coordinazion generela: Rudolf Mussner ...
Ort: Wolkenstein
Verlag: Cunsëi de furmazion de Sëlva
Umfang: 651 S. : zahlr. Ill., Kt.. - 1a. ed.
Sprache: Ladinisch
Anmerkungen: Literaturverz. S. 646 - 649
Schlagwort: g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; z.Geschichte ; f.Bildband<br>g.Wolkenstein <Grödner Tal> ; s.Heimatkunde ; f.Bildband
Signatur: III 292.573
Intern-ID: 539157
Buteighes La prima buteighes dala bisaneles te Selva ie unides giaurides do I 1850 vi. Plan, Caspier, Rustlea, La Gerva, Runcac y Maciaconi. La buteighes fova tan che dutes pra ustaries. Mo dan che I venie giauri buteighes fovel vel'cra- mer che purtova y vendova nee se nuzan dl local de vel'ustaria. La plu vedla data che rejona de na buteiga semea vester I 1762 " Paul Mussner Cramer in Khaspier haus" y dl 1858 " Christina Mussner Krämer, Caspier". N pudessa mine che la cesa dl pech Costa fova

la plu vedla senta de n marcadent o bu- teghier. Cumprä ite de majera cuantiteies de roba univel plucheauter sun i marcei, a chei che da vedlamenter univel jit regularmenter a Tluses, a Urtijei y ai doi marcei tradiziunei de Selva: I marciä da La Poza (che univa teni ai 17 de mei nfin do la segonda viera dlongia la stazion dla ferata ja La Poza, da dedö tal Ghetun y al didancuei sun plaza dla Stazion) y I marciä da Mulin (nchin ti ani 1980 te Plan da La Bula ulache al didancuei ie la Cassa dl Sparani

giauri puech do na buteiga dala chiena. Tla medema cesa fovel nee la lia dl turism y pona I calighe Sepl Runggaldier dal Ampezan. La buteiga da La Bula (te ustaria basite) ie unida giaurida da Anton Kasslatter che l'ä venduda dl 19097 a Karl Demez (uni cun si familia da Schwaz ite). La buteiga ie pona unida spusteda dl 1948 dala fia Rosa Demez dal'autra pert de streda. Tla ustaria "Alpenrose" te Plan (al didancuei hotel Ingram) iel uni giauri na pitla buteiga adum cun la ustaria dl 1907. Nosta

21